Ännu ett i raden av exempel på web2.0-verktyg som används i undervisningen: Beth Harris, konsthistoriker vid Fashion institute of Technology, SUNY, använder flickrs annoteringsfunktion för en av sina kurser. Se även den analys Harris och Steven Zucker gör av de nya verktygen i den högre utbildningen.
[via Edwired.]
Antar att man skall kommentera web2.0-applikationen. OK den är cool (använder man det uttrycket fortfarande?). Men själva innehÃ¥llet är ocksÃ¥ litet roligt. Kursledaren frÃ¥gar bl.a. om mÃ¥lningen är i renässans- eller medeltida stil. ”Renässans”, svarar nÃ¥gon. SÃ¥ följer en lÃ¥nga radda instämmanden med ”de andra klasskamraterna.” Men sÃ¥ kommer beth.h in – tydligen kursledaren- och säger att nej ni har nog missuppfattat renässansen litet. Javisst, säger nÃ¥gon, det ser man ju att det är medeltida. Ja jag hÃ¥ller med, säger nästa, medeltida absolut. Och sÃ¥ gÃ¥r det vidare tills nÃ¥gon mopsar upp sig pÃ¥ slutet och undrar om det inte är litet renässans i alla fall.
Grupptryck på nätet. Och respekt för auktoriteter. Precis som i livet.