”Bara pÃ¥ min egen institution har hälften av professorerna egna bolag som är direkt koppade till deras forskningsfält. Risken för bristande objektivitet, och i värsta fall att forskningsresultat som missgynnar företagen tystas ned, är uppenbar” hävdade professor Johan Thyberg pÃ¥ Karolinska institutet i en debattartikel förra vÃ¥ren. KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson replikerade att KI skulle göra en översyn av förhÃ¥llandena. KI:s ambition att undersöka frÃ¥gan var en vällovlig rivstart av en dÃ¥ nytillträdd rektor, men frÃ¥gan är hur mycket som hänt sedan dess. Det gäller inte bara pÃ¥ KI utan även pÃ¥ andra ställen i svenska forskarvärlden som knappast ens debatterat frÃ¥gan. Den allmänna forskningspolitiska opinionen handlar ju mer om hur den akademiska forskningen ska närma sig industrin, än om riskerna för att tilltron till akademin eroderar.
I USA händer det emellertid saker. Harriet Wallberg-Henriksson nämner i sin artikel NIH och ett förslag till uppstramning av akademi-industrikontakter. Nu, ett Ã¥r senare, rapporterar Nature att en sÃ¥dan ordning implementerats: ”All the agency’s employees will now be banned from doing paid or unpaid consulting /…/. Senior employees are banned from receiving many types of monetary gift, and from holding any stock in biotechnology, pharmaceutical and medical-device companies”. Natures ledarartikel hävdar ocksÃ¥ att sannolikheten för liknande granskningar av potentiella intressekonflikter inom andra delar av den amerikanska forskarvärlden ökar.