Biologi är pengar.
Pengar gör att den livsvetenskapliga forskningen får resurser och att företag är beredda att satsa på forskning.
Men pengarna kanske även gör att idéer låses in på grund av patentering. Ekonomiska intressen kolliderar med forskningens normala informationsflöde. Om varje försök att sätta samman konglomerat bromsas av juridiska överväganden och avgifter, bromsas den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Innovationer inom bioteknik kanske inte implementeras till följd av höga licensieringskostnader.
Alltså finns det en öppning för open source biology.
Senaste Nature uppmärksammar BIOS. Under parollen Biological innovation for open society, open source, open acess, vill BIOS utveckla ”new innovation systems for market failures and for neglected priorities”. Med en ökande patentering av biologiska material, processer och verktyg följer en snedfördelning; endast de största bolagen kan sätta samman de patentportföljer som krävs för att sjösätta en produkt och därför utvecklas enbart de ting som har en sÃ¥dan ekonomisk potential att dessa företag kan vara intresserade.
Ett argument för att samhället bör uppmuntra bioteknik är ju, till exempel, att det säkerligen leder till bättre produktivitet i jordbruket och därför kan användas för att förhindra svält. Bra – men om dessa nya produkter är för dyra för tredje världens bönder, sÃ¥ spelar det ju liksom ingen roll. Vetenskapens potential realiseras inte. Men om det fanns ett open source-alternativ sÃ¥ skulle det se annorlunda ut; där kommer BIOS in.
Som ett första pilotprojekt kommer BIOS öppna upp en teknik ”for transferring genes into plants using modified bacterial species. Jefferson hopes to publish the technique shortly and says it will side-step patents held by biotech firm Monsanto on Agrobacterium tumefaciens, a bacterium currently used for this purpose.”
Nature uttrycker i en ledare sitt stöd för projektet.
Se även Open source biotechnology project.
Rockefeller foundation stöder projektet med blygsamma 1 miljon dollars. Men det är en början. Skulle nÃ¥gon svensk finansiär kunna tänkas stödja BIOS? Skulle Vinnova kunna vÃ¥ga sig pÃ¥ att stödja nÃ¥got som inte har en karaktär av industristöd till nÃ¥gon sektor av den svenska industrin? VR? Cancerfonden? Formas? Eller nÃ¥gon svensk motsvarighet till Rockefellerstiftelsen – typ Crafoord- eller Wallenbergstiftelserna?
Man undrar ocksÃ¥ om det kommer dyka upp nÃ¥gon bioteknisk motsvarighet till IBM:s stöd till Linux …
Vad det här fältet förmodligen behöver är en hit, en biologins motsvarighet till Apache eller Linux.