Det är en av livsmedelsbranschen driven organisation som genomför och kontrollerar hälsopåståenden i samband med marknadsföring av nya slags livsmedel. De samarbetar med den forskningsanknutna Swedish nutrition foundation som bidrar med vetenskaplig kompetens.
Efter en undersökning av organisationens experter, där man tittar på de vetenskapliga resultat som producenten åberopar, kan en produkt godkännas och den får sedan marknadsföras med hälsopåståenden. Organisationen hanterar även klagomål på hur produkten marknadsförts via Bedömningsnämnden för kost-/hälsainformation, ett slags feed back-mekanism avsedd att stävja marknadsföring som överdriver de påstådda hälsoeffekterna. En sådan feed back-mekanism är essentiell för att en sådan här organisation (driven av livsmedelsbranschen, inte staten) skall kunna åtnjuta allmänhetens förtroende.
TvÃ¥ produkter har rönt visst intresse för organisationen pÃ¥ sistone. Dels har ProVivas marknadsföring kritiserats – SkÃ¥nemejerier har inte följt reglerna i samband med att man marknadsfört produkten (se även BKI:s yttrande) -, dels har SkÃ¥nemejerier fÃ¥tt en ny produkt godkänd: osten Hjärtans lust har godkänts och kommer att kunna marknadsföras med ett produktspecifikt pÃ¥stÃ¥ende. I osten har man ersatt mjölk mjölkfett med pressad rapsolja vilket anses ge goda effekter pÃ¥ kolesterolhalten. PÃ¥ de ostpaket som snart dyker upp i affärerna kommer man därför kunna skriva ”som ersättning för vanlig ost bidrar Hjärtans Lust till sänkta kolesterolvärden”.
I fallet med Provivas marknadsföring har alltså feed back-mekanismen i någon mening fungerat (man får väl räkna med att Skånemejerier ändrar sin reklam). Återstår att se hur man hanterar marknadsföringen av Hjärtans lust.
Man kan fundera över vilken syn på vetenskaplig forskning som finns i det här systemet. Man tar del av en eller flera vetenskapliga studier; om utvärderingen, utförd av väl ansedda experter (som alltså inte gör egna tester av produkten, utan bedömer vetenskapliga rapporter), faller väl ut får produkten marknadsföras med produktspecifika hälsopåståenden.
Men vad händer om det kommer fram att den vetenskapliga studien som det hela bygger på inte håller måttet? Det kanske kommer fram ny kunskap, nya studier som ifrågasätter det man tidigare ansåg sig veta. Det tillhör ju ändå vetenskapens interna dynamik att nya perspektiv tillkommer i takt med att forskarna implementerar nya mätmetoder och teorier. Det är en ganska vanlig företeelse.
Om det skulle komma fram nya vetenskapliga rön som antyder att den forskning som Hjärtans lust bygger på inte håller måttet, vem skulle då fånga upp det? Vad finns det för feed back i det fallet? Skulle det vara konsumenterna som i och för sig kan utvärdera reklamtexter men knappast hänger med i den nutritionsvetenskapliga litteraturen? Skulle det vara producenten? Eller några fristående forskare? Vart skulle de i så fall anmäla det (BKI verkar ju mest syssla med kontroll av marknadsföringen, inte av den vetenskapliga underbyggnaden)?