Via Erik hittar jag fram till Infontology, en blogg som drivs av kognitionsforskaren Simon Winter och humanekologen Per Johansson. Johansson skriver bland annat:
Man kan konstatera att i svenska medier behandlas nya förbluffande innovationer nästan uteslutande som någon sorts science fiction-kittlande ögonbrynshöjare; de diskuteras nästan aldrig kritiskt på ledar- och kultursidor, t ex, trots att det är nettot av alla dessa innovationer som i stor utsträckning kommer att prägla våra barns framtid.
Sant, sÃ¥ sant. Svensk medias bevakning av teknik och vetenskap är verkligen under all kritik. De ”kritiska” kultursidorna är ägda av esteter, littvetare som analyserar varenda ny diktsamling (läsekrets: 172 personer) samtidigt som hela vÃ¥r värld, pÃ¥ gott och ont, omvandlas av det teknik-akademi-industriella komplexet utan att det diskuteras. Däremot finns det gott om ”gosh wow, what will they think of next”-reportage pÃ¥ vetenskapssidorna.
Infontology ser mycket lovande ut!
Jovars, men varför är det alltid ”kognitionsforskare” och ”humanekologer” som kommer med dylikt? Och Gustav, kanske inte allt skall antas ta samma kulturella former…
Jag gillar poesi, jag gillar prylar och jag gillar mat (as proven by my hips). Detta innebär inte att jag vill se att alla dessa skall hanteras med samma intresse och med samma grad av allvar. Jag håller med om att vetenskapsrapporteringen i media är undermålig, men varför skall man attackera intresset för t.ex. poesi för det?
Pöbeln vill ha Robinson och Allsång. Gott så. Vi vill att folk skall lyssna på oss. Gott så. Kulturkoftor (förlåt) vill att folk skall läsa mera dikt. Gott så. Jag håller med alla.
Vad vi behöver är en bredare diskussion om bildning, och vad detta betyder idag. Gudarna vet att gemene man kunde lära sig lite om t.ex. genetik, för sitt eget bästa. Men likasÃ¥ kunde teknologerna med fördel läsa lite mera Heidegger…
Vad jag menar är att kultursidorna är för snäva, de är biased mot skönlitteratur och de borde rikta sina kritiska blickar mot naturvetenskap, teknik, whatever på samma sätt som man kritiskt granskar poesi, musik, politik och andra kulturyttringar. De står helt enkelt inte för den bredare diskussion om bildning som du efterfrågar.
Naturvetenskap och teknik påverkar samhället i hög utsträckning, men de kunde behandlas på andra sätt i media.
Och i den bredare diskussion borde – visst – teknologerna läsa mer om andra perspektiv. Själv tycker jag att svenska teknologutbildningar är alldeles för snäva. Det finns förvisso undantag. STS i Uppsala (”Humanistingenjörsprogrammet”) är ett.
Det skulle helt enkelt behövas en Daniel Greenberg i svenska medier. Man ser ibland ansatser till det (Axess och Dagens Forskning) men dagstidningarnas vetenskapsbevakning är ju under all kritik. Men de får gärna fortsätta skriva om poesi!
Men Gustav, min poäng var just: Varför kräva att kultursidorna skall stÃ¥ för detta? Lika gott kunde vi kräva att vetenskapssidorna skall ta upp retorik och poststrukturalistisk filosofi. Och ekonomisidorna estetisk teori. Detta kräver vi dock rätt sällan, medan ”vetenskap är ocksÃ¥ kultur”-argumentet dyker upp med jämna mellanrum…
Äh, jag hÃ¥ller ju med dig, men är samtidigt rädd för att vi ocksÃ¥ är lite snäva i vÃ¥rt närmandesätt…
Du sätter fingret precis pÃ¥ rätt ställe: det är en frÃ¥ga om definition av kultur. Kultursidornas definition av kultur – sällan uttalad, men visad i deras praktik varje dag – är för snäv. Och det handlar egentligen inte bara om att naturvetenskap och teknik borde granskas kritiskt. Man kan lyfta det hela till att gälla facklitteratur kontra skönlitteratur. Jag tycker det är för lite facklitteratur som uppmärksammas pÃ¥ kultursidorna.
Visst vore det bra om vetenskapssidorna emellanåt tog upp poststrukturalistisk filosofi? Det kan jag också ställa upp på och kräva! Och borde det inte finnas utrymme för estetisk teori ibland i ekonomispalterna: hellre en cultural studies-essä om Gordon Gecko än ännu en dödfödd sifferhög.
Ibland klagar man – med rätta – över att disciplingränserna inom akademin är för rigida. PÃ¥ nÃ¥got vis tycks det som om media har motsvarande disciplingränsproblem.
Tack för de värmande orden! Vi kör igÃ¥ng nu igen efter helgerna och försöker hÃ¥lla fokus pÃ¥ den här spännande punkten som ligger mellan ”det som finns” och ”kunskapen om det som finns”. NÃ¥ja, lite fantasi fÃ¥r vi väl in ocksÃ¥ ibland…