Häromdan anlände mitt beställda exemplar av forskare-som-klagar-över-att-det-finns-politiska-dimensioner-i-vetenskapen-boken, Michael Gough, Politicizing science: The alchemy of policymaking. Natures recension häromveckan var positiv och okritisk. Nu kommer ett mothugg i form av ett inlägg i nya Nature. Det är geologen Jonathan M. Gilligan som har svårt att tycka synd om forskarna som påstår att de blivit illa tilltufsade av de politiska dimensionerna på forskning. Istället för åtskillnad förespråkar Gilligan ett närmande mellan politik och vetenskap:
The frustrations of making public policy in a democracy have been with us since ancient Athens and will not disappear soon. In my view, a warmer embrace of both politics and the precautionary principle would do a world of good for scientists who presume to instruct the public and its representatives.
Pingback: cash advance
Pingback: roulette