Lövupptagningstekniken i Lund är avancerad. De som sköter gräsmattorna i centrala stan, runt LTH, vid UB med flera ställen kör med motordrivna fläktar som blåser löven till högar där de sedan kan tas upp, eller med ett slags gigantisk dammsugare med 5-10 meter lång slang.
Fläktarna och dammsugaren är säkert helt rationella tekniska lösningar. Ibland kan de emellertid ge ett lite patetiskt intryck. Liksom lite väl mycket teknik för lite väl lite löv. De låter till exempel en massa. Ibland blir det dessutom tvärstopp i dammsugaren. När löven är lite lagom blöta fungerar det inte lika bra. Löven trilskas och måste tas upp för hand eller rent av ligga kvar. Om det är lite löv på marken ser det närmast löjligt ut.
Bostadsrättsföreningen mittemot mig förfogar liksom vår över en gräsmatta som mäter ca. en gånger tre meter. De har en sån där blåsgrej för att ta hand om löven på hösten (och en motordriven gräsklippare för gräset på sommaren). Där kan man tala om patetiskt intryck!
De kan verka löjeväckande, dessa apparater, men de yrkesmän jag känner som använder dylika maskiner hävdar att de är tio gånger effektivare än krattor eller liknande. Att de sedan blir standard för alla som tar löv- och gräshantering på allvar är ju helt naturligt. Krattor och handdrivna gräsklippar är ju bara för entusiaster och historieintresserade.