Transgena grödor

Den brittiska regeringen vill förmodligen tillÃ¥ta transgena växter. Ã… andra sidan kommer myndigheterna svÃ¥rligen kunna bortse frÃ¥n resultaten av GM Nation?, ett projekt innefattade 670 offentliga möten och debatter som samlade 20 000 deltagare. Den visar att den brittiska allmänheten är ”uneasy with the potential environmental, health and socio-economic effects of transgenic crops”, skriver Nature. Enligt rapporten förstärktes dessutom allmänhetens attityder ju mer de lärde sig om GM mat; allmänheten är inte nödvändigtvis helt emot GM-mat men vill ha ytterligare tester, starkt regelverk, svar (som gÃ¥r att lita pÃ¥) pÃ¥ ännu obesvarade frÃ¥gor kring hälsa och miljö samt demonstrationer som visar att produkterna är till fördel för samhället och inte enbart producenterna. Rapporten talar även om utbredd misstro mot det politiska systemet och multinationella företag pÃ¥ det här omrÃ¥det:

The GM debate also reflects a weakening of faith in the ability or even the will of any government to defend the interest of the general public. This was supported by the way in which people cited past disasters, especially BSE. They carried a double lesson, first, that government may not have adequate knowledge and advice to help them take the right decisions, and second, that government can be too close to producer interests.

Rapporten menar även att befolkningen vill veta mer. Man var även positivt inställd till ”GM Nation” eftersom projektet stimulerade diskussioner mellan medborgare och experter. MÃ¥nga medborgare tycks ha trott att debattens resultat kommer att ignoreras av den brittiska regeringen, men man hoppas dock att dess resultat kan pÃ¥verka framtida politiska vägval.

Torbjörn Fagerström har kallat EU:s beslut att kräva märkning av GM-mat för ”konsekvenserna av en ökande beredvillighet att släppa fram allsköns pseudovetenskap och charlataneri till de politiska köttgrytorna.” (DN 18 juli). Personligen tror jag att allmänhetens rädsla för genmodifierad mat är överdriven; jag tror att det gÃ¥r att, med hjälp av tester och regelverk, försöka utveckla sÃ¥dana grödor som är säkra. Men trots det finns det en utbredd skepsis bland allmänheten för de här nya teknikerna.

Pseudovetenskap eller inte, den utbredda skepsisen mot genmodifierade grödor gör väl att sÃ¥dana produkter kanske skulle fÃ¥ svÃ¥rt att nÃ¥ ut pÃ¥ marknaden idag. Det är inte heller säkert att man övervinner allmänhetens skepsis genom att stämpla rädslan som ”pseudovetenskap” – den engelska regeringens försök att pÃ¥börja en dialog med allmäheten är en annan och förmodligen mer framkomlig väg.

(Se även en rapport om allmänhetens tilltro till agrikulturella innovationer.)

Det här inlägget postades i Mat och politik, Vetenskap och media. Bokmärk permalänken.

3 svar på Transgena grödor

  1. Bengt skriver:

    Jag kan inte hitta Fagerströms artikel hos DN (Det blir bara damfotboll i sökresultaten, även när jag lägger till ”EU”). Menar han alltsÃ¥ att det är onödigt att märka GM-mat och att märkningskravet är baserat pÃ¥ charlataneri? Eller tolkar jag det fel? Men även om det vore sÃ¥ hur kan en ökad information till konsumenterna vara nÃ¥gonting dÃ¥ligt? Det vore kul om Du hade en länk till artikeln i frÃ¥ga.

  2. Bengt skriver:

    PS – jag ser att du blivit kommentarsspammad! Skall bloggarnas kommentarsfunktion bli nästa grej (efter email) som spammarna ger sig pÃ¥?

    Ja, det här blev väl ocksÃ¥ spam dÃ¥ i stil med alla dessa ”virusvarningar” som brukar cirkulera…

  3. Gustav Holmberg skriver:

    Bengt – nej, den artikeln har jag förgäves sökt efter pÃ¥ DN:s sajt. Den verkar tillhöra de delar av tidningen som inte läggs ut. Läste den i papperseditionen istället.

    Jo, märkning är att ge efter för charlataneri men kan till nöds accepteras, det är väl ungefär andemeningen i hans artikel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.