Open Government Information Awareness är ju ett spännande initiativ. [Länk via nickus.]
En klassiker i genren som använder databasdrivna webbar för att stärka de amerikanska medborgarnas livskvalitet är scorecard. Här är det frågan om att kartlägga företagens miljöpåverkan, driva opinion i miljöfrågor osv.
Hade sådana webbar över huvud taget varit möjliga i Sverige? Man kan tänka sig att politikerna och företagen som hade behandlats direkt hade anmält det hela via PUL.
Men det ska tydligen vara möjligt att fÃ¥ yttrandefrihet även för webbar: ”FrÃ¥n Ã¥rsskiftet kan alla webbplatser grundlagsskyddas pÃ¥ samma sätt som massmedier” skriver Datainspektionen pÃ¥ sin hemsida. Det hela ska gÃ¥ till sÃ¥ att man ansöker om ett utgivningsbevis och sÃ¥ har man ett skydd av samma dignitet som traditionella medier.
Men sajter som de ovan nämnda kan knappast fÃ¥ utgivningsbevis eftersom sÃ¥dana ges med ett förbehÃ¥ll: ”Databasen fÃ¥r inte vara interaktiv pÃ¥ det sätt att användarna kan ändra innehÃ¥llet som blir direkt tillgängligt för andra användare”.
Här tycker jag det finns en direkt synlig och tydlig svaghet i regelverket. Försöket att förändra de märkliga konsekvenserna av PUL är lovvärda, men om de inte möjliggör dynamiska webbar där medborgarna kan lägga in information själva stryper man en demokratisk potential som finns i det nya mediet.
Finns det någon som kan det här? Har någon debatterat detta någonstans? Pawlo? Ilshammar? Länktips mottages gärna!
Attans Gustav! Jag hade just samlat pÃ¥ mig en mängd material om denna frÃ¥ga och tänkt skriva ett eget tungt vägande inlägg 😉 Allvarligt talat har Du och jag en gÃ¥ng utväxlat kommentarer om detta och Du menade dÃ¥ att man fick väl i sÃ¥ fall stänga av kommentarsfunktionen. Men i sÃ¥ fall tar man ju bort en del av vad mÃ¥nga menar vara en viktig del av bloggningen. I vart fall finns det ett HD-utslag som friar en man som haft en site för ”belysning av bankers, finansbolags och enskilda kapitalisters skadegörelse före, under och efter bankkrisen”. eftersom man ansÃ¥g innehÃ¥llet ”ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamÃ¥l att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrÃ¥gor av betydelse för allmänheten.” detta trots att skribenten inte var journalist i traditionell mening. Därför har jag ocksÃ¥ pÃ¥ min sida Impressum uttryckligen förbehÃ¥llit mig denna rätt för att även fortsättningsvis kunna vara elak mot JK, Peter Eriksson m.flÂ….
Förutom att allmänheten inte får ha direkt tillgång till siten måste man också betala 2000 bagis för att få det skyddande utgivningsbeviset.
Rättsskyddet för privat webpublicering är svagt och pågående lagstiftning syftar i stort sett till att göra det ännu svagare.
Ursäkta att det blev sÃ¥ lÃ¥ngt. Det hade blivit ännu längre om den samling länkar som jag skrivit in hade fungerat men av nÃ¥gon anledning länkar de bara tillbaks till ”Tomrummet”. Försöker att skriva in dem i en särskild kommentar.
Ser fram emot sammanställningen, Bengt!
Dessa bÃ¥da texter kanske kan fungera som lite tankegods. Den första handlar om situationen att ansvarigt utgivarskap skapar assymetrier pÃ¥ marknaden där ”vanliga” medieföretag (eller rättare sagt deras ansvarige utgivare) fÃ¥r ett ansvar som gör det svÃ¥rt att hantera interaktiva forum. Den andra texten handlar om Ramsbro-domen som visar hur begreppet journalistisk verksamhet har utvidgats av högsta domstolen. Ingen av texterna är exakt det du letar efter, men kanske kan de som sagt föra dig nÃ¥got vidare. Annars finns Christoph Andersson och Susanne Bertmans utmärkta samlingsplats Pul.nu.
Bloody Hard to Run a Forum (in Sweden).
En seger för yttrandefriheten.
Pawlo har väl sagt vad som kan sägas f.n. och ”pul.nu” är ju alldeles utmärkt. Emellertid har jag nu lagt ut en liten sida med mina egna amatörmässiga funderingar och ett antal länkar. Hoppas denna debatt fortsätter.
Tryckfrihet och bloggning