Nature har ett paper om powerlaws (igen! – de är överallt, sedan jag läst Barabasis Linked) pÃ¥ aktiemarknaden: Xavier Gabaix et al, ”A theory of power-law distributions in financial market fluctuations”, Nature vol 423 (2003), 267-270. Deras resultat – att nÃ¥gra fÃ¥ stora aktörer, som aktiefonder spelar stor roll för prissättningen pÃ¥ börsen – är väl av mindre intresse; snarare är väl papret ett exempel pÃ¥ en spännande utveckling där fysiker använder sina kunskaper för att analysera aktiemarknaden. Papret är en sampublikation mellan fysiker och ekonomer och bland referenserna finns sÃ¥väl fysik- som ekonomitidskrifter.
Man undrar hur den här fasen av fysikens historia kommer att utveckla sig, och vad som är drivande. Är det en effekt av fysikens arbetsmarknad post-1989 (eller kanske post-SSC)? Eller är det snarare en effekt av ett ökande intresse för komplexa system inom fysiken, vilket senare leder till applikationer inom andra, mer samhällsvetenskapliga, områden? Se på Duncan Watts, till exempel.
I papret finns också ett påstående om att fundamentala data inte alltid driver prissättningen på aktier. Men det visste man ju redan!
Se även fysikern Mitchell Waldrops bok Complexity, som handlar om uppstartandet av Santa Fe Institute, där det första forskningsprogrammet förde samman just ekonomer och fysiker.