Först skriver Stig-Björn Ljunggren en bok om mediernas förfall med teser som:
”
a.       Medierna är makthavare, inte oberoende granskare av makten
b.      Medierna speglar inte verkligheten, de gör verkligheten och uppfinner sanningen på nytt varje dag.
/…/
h. Bara om mediakonsumenterna själva tolkar och sätter in medierna i ett eget sammanhang kan mediamakten balanseras.
/…/
n.      Vi kommer ingenstans genom att hoppas att en välmenande stat ska driva media ’i allmänhetens tjänst’. Inget tyder pÃ¥ att denna regimtelevision gör saken bättre.
o.      Vi kan lita pÃ¥ att ny teknik ’agenter’, ’blogging’, ’meljlinglistor’ kommer att gynna vanliga människors försök att granska mediamakten och ge medborgarna eget inflytande över informationsflödet.
p.      För att kunna balansera den mediala upplevelseindustrins (eventuellt) negativa inverkan på det demokratiska samtalet bör varje form av analytisk journalistik stödjas
”
Han håller även ett föredrag på ABF om sina idéer. Sedan händer det här.
SBL:s reaktion ser man på hans blogg:
”Jag har ocksÃ¥ fÃ¥tt höra i min omgivning att min bok är ett risktagande frÃ¥n min sida, eftersom jag nu ger mig pÃ¥ maktens kärna, nämligen mediernas trovärdighet. Jag har försvarat mig med att det finns tilltäckligt mÃ¥nga bra journalister som själva inser att Pippirull-journalistiken pÃ¥ sikt undergräver deras trovärdighet, och att hela utvecklingen mot en allt tunnare nyhetssoppa pÃ¥ analysens bekostnad, mÃ¥ste motverkas.
Men kanske har de som varnat mig rätt. Jag har varit ganska godmodig och medspelande fram till nu. Vill man krypa in i tigerns kula måste man vara lite mer på sin vakt. Och det är jag från och med nu!
***
En annan tes som jag driver i boken är att den verkliga informationen allt oftare kommer pÃ¥ nätet, inte i de gängse medierna. Och nu fÃ¥r jag veta att redan i slutet av januari utgick det en varning pÃ¥ nätverken kopplad till EMU-kampanjen att reporter Hedlund hade ett fejkupprop pÃ¥ gÃ¥ng. Men det nätverket är jag inte inloggad pÃ¥, ännu.” Läs mer.
FrÃ¥gan – som Thorvald Freiholtz redan ställt – är förstÃ¥s vem som lurat vem och vad det här betyder. Kanske kan man – som bÃ¥de Staffan Dopping och SBL gjorde i dagens Studio Ett – säga att Expressen trots allt hjälpt SBL att bevisa hans tes om medias konstruktion av nyheter. Ã… andra sidan kan man kanske säga att SBL har avslöjats som en person som inte kontrollerar fakta ordentligt.
Man kan undra över hur det här kommer pÃ¥verka SBL:s verksamhet som fri skribent. Han livnär sig, vad jag kan förstÃ¥, som fri skribent och debattör – kommer man att sluta publicera hans artiklar sedan han kritiserat de stora mediaföretagen och attackerat själva grundvalen för mediasystemet genom att försöka avslöja det ur nÃ¥got slags konstruktivistisk stÃ¥ndpunkt? Genom att följa SBL:s verksamhet de närmaste Ã¥ren borde man alltsÃ¥ fÃ¥ nÃ¥got slags mÃ¥tt pÃ¥ mediasveriges hälsotillstÃ¥nd. Tolererar man en kritiker?
Temperaturen har ökat inför det seminarium om sin bok som SBL ska ha på ABF i maj.
Det som har hänt hittils är att jag fÃ¥tt mer positiv feedback frÃ¥n min omgivning, nÃ¥gon sade, att eftersom jag blivit imiterad pÃ¥ Public Service sÃ¥ har jag lyfts in i det verkliga mediala nirvanat…..men vi fÃ¥r väl se vad som händer pÃ¥ lite sikt. Mina fiender har säkert ocksÃ¥ fÃ¥tt mer näring, men vad de kan tänkas hitta pÃ¥ vet vi ännu inte….jag bara konstaterar att det finns tvÃ¥ slags människor, de som tror pÃ¥ det som skrivs i Expressen och de som inte tror pÃ¥ det. Och jag vet vilken jag skulle kunna tänka mig dela tandborste med av de tvÃ¥ människotyperna….
SBL