Evelyn Fox Keller gästar institutionen för närvarande; i dag höll hon en föreläsning om metaforer i genetiken. Hennes idé om att metaforer är en väsentlig del av vetenskapens sätt att arbeta är säkert rimlig. Hon betonade även metaforernas ambivalens som något som gjort dem till användbara verktyg och som därmed black-boxat osäkerheter och gjort det möjligt för forskningen att gå framåt (om jag förstod henne rätt menade hon att de vetenskapliga metaforernas styrka var att de varken var för skarpa eller för luddiga i sin definition). Här kunde hon kanske anknytit till Flecks idé om en allt ökande skärpa i de vetenskapliga utsagorna ju längre bort från den vetenskapliga praktiken de förekommer (i media framställs forskarna ofta som tvärsäkra på sin sak, medan inne i den vetenskapliga litteraturen är utsagorna mer osäkra och fyllda med en mängd försiktighetsmått). Önskar bara hon kunde varit lite tydligare när det gäller frågan om var hon tror att metaforerna kommer ifrån och vart de tar vägen.
Intressant! Hittade två böcker av henne som verkar handla om metaforer: Making Sense of Life och Refiguring Life.
Vad menar du med ”vart de tar vägen”?
AngÃ¥ende varifrÃ¥n de kommer sÃ¥ tror jag att man antingen upptäcker dem av en slump (plötsligt) eller fÃ¥r överväga ett större antal innan man ”hittar rätt”.
När jag läste om kreativitet så fascinerades jag av det att vår hjärna inte kan motstå att hitta beröringspunkter mellan två företeelser, hur avlägsna från varann de än verkar vara. Så när man prövar olika metaforer så kommer man oundvikligen att hitta punkter som är relevanta. Vissa metaforer kommer vara överlägsna andra och bidra till markant ökad förståelse av vad det nu är man söker metaforer till.
Jag är väldigt intresserad av metaforer inom ramen för systemutveckling. Har inte tid att kolla just nu, men hittade ett antal recensioner av hennes böcker genom att googla pÃ¥ ”evelyn fox keller metaphors review”, som jag kommer läsa snart.
Var de vetenskapliga metaforerna kommer ifrÃ¥n och vart de tar vägen – jo vad jag menade var väl ungefär sÃ¥här: hon pratade ganska mycket om hur det började dyka upp matematik-, informatik-, dator- och cybernetikinspirerade metaforer i genetiken under 1950-talet. Man talade om DNA som information, som kod osv. Inspirationen för detta skulle kunna komma frÃ¥n den allmänna kontexten – datorerna och cybernetiken var ju allmänt förekommande grejer i kulturen under 1950-talet. Ã… andra sidan skulle man kunna tänka sig att de här matematikinspirerade metaforerna (som, tror jag Keller menade, skiljer sig frÃ¥n de metaforer som biologer tidigare använt sig av) inspireras ’inne’ i vetenskapen och kommer sig av att flera matematiker och fysiker började hÃ¥lla pÃ¥ med genetik under 1950-talet. PÃ¥ min frÃ¥ga svarade hon att hon trodde att metaforerna kom bÃ¥de i relationen till den allmänna kulturen och inne i vetenskapen.
Men det vore givande att även kartlägga vart de vetenskapliga metaforerna tar vägen. De används ju inte enbart inom vetenskapen, utan rör sig även i politiska, kulturella osv kretsar. Vilka utomvetenskapliga sammanhang dyker vetenskapliga termer, begrepp och metaforer upp i?
I gÃ¥r kväll var jag för övrigt pÃ¥ en mycket trevlig middag med nÃ¥gra kollegor och Evelyn Fox Keller. Passade pÃ¥ att frÃ¥ga henne om vad hon tyckte om Steven Johnson och Emergence och hon verkade väl inte sÃ¥där jätteintresserad, sa att hon bara läst de delar där hon själv förekom. Jag fick pÃ¥ nÃ¥got vis intrycket att hon tyckte att Johnson inte var sÃ¥ vederhäftig. Däremot prisade hon Barabasi och hans Linked. Dessutom rekommenderade hon Duncan Watts som en annan bra nätverksteoretiker. Ser onekligen spännande ut – ännu en forskare man vill läsa!
Apropå Duncan Watts: Erik skrev om honom nyligen. Synkronicitet!
Ur en nÃ¥got mer lingvistisk synvinkel kan jag rekommendera ett flertal böcker av George Lakoff (med olika medarbetare) om metaforer; t.ex. ”Metaphors we live by”, ”A field guide to metaphor” och framför allt ”Woman, Fire and dangerous things – what categories reveal about the mind”.
Pingback: cash advance
Pingback: roulette