Det brukar sägas att Göran Persson hämtar mycket inspiration från Blairs nya Labour. Hur det är med Thomas Östros vet jag inte. Men åtminstone i en fråga liknar den brittiska utbildningspolitiken väldigt mycket den svenska: målet att många ska läsa vid universiteten.
I Storbritannien har man satt upp som mål att 50 procent av en årskull skall läsa vidare år 2010. Thomas Östros brukar säga något liknande. Enligt en artikel i The Economist (21 december) har målet lett till kvalitetsproblem i den högre utbildningen, eftersom universiteten ska undervisa allt fler studenter utan att så mycket mer resurser tillförts.
Detsamma brukar hävdas även i Sverige. Företrädare för såväl akademikerfacket SULF som svenska universitet brukar föra fram kritiken att man inte fått en tillräcklig resurstilldelning för att klara expansionen av utbildningsväsendet under de senaste åren, med bristande kvalitet och utarbetade universitetslärare som resultat.
En skillnad mellan Blairs och Perssons regering är att i Storbritannien har den här kritiken inte enbart framförts frÃ¥n de som verkligen jobbar ute i den akademiska verkligheten utan även frÃ¥n politiskt hÃ¥ll inne i regeringen. Den nytillträdde utbildningsministern, Charles Clarke, offentliggjorde nyligen ”that the 50 % target was being quietly dropped. The important thing, Mr Clarke opined, was to make sure that universities were open to academically able young people from all backgrounds.”
Enligt samma artikel menade även Clarke, i en intervju strax innan han tillträdde posten, att en orsak till den sociala snedrekryteringen till elituniversiteten stod att finna i brister i den brittiska motsvarigheten till våra gymnasier.