Lista: Polyglott pop

Du sitter i studion och ska försöka få till den där kosmopolitiska, urbana, känslan i musiken. En säker lösning är ju att kasta in några tyska och/eller franska fraser mitt i engelskan. Pratsjung gärna. Alltså: polyglott pop.

En liten lista över ämnet:

3. Visage, ”Fade to grey” (1980).
London, sent 70-tal: avantgardet har börjat tröttna pÃ¥ den pubrock pÃ¥ anabola som punken ändÃ¥ är. Disco känns roligt men lite väl …, ja, enkelt. Man vänder blickarna Ã¥t annat hÃ¥ll och skapar New Romanticscenen. Man leker med ytligheter istället för De Äkta Känslor som rocken pressar ur sig. Mycket smink och syntar anhopas i de hippa kvarteren i London. Steve Strange släpper in Bowie pÃ¥ sin famösa klubb men portar Jagger; Bowie gillar ocksÃ¥ mr Strange och lÃ¥ter honom gÃ¥ framför bulldozern i Ashes to ashes-videon. SÃ¥ där rullar det pÃ¥ och 80-talets första Ã¥r gÃ¥r i dekadensens och syntpopens tecken.

Steve Strange, Rusty Egan, Midge Ure mfl spelar in musik under namnet Visage och på deras största hit, Fade to grey, pratsjunger en tjej texten på franska, interfolierat med den engelska texten:

Devenir gris

One man on a lonely platform
One case sitting by his side
/…/
Un homme dans une gare isolée
Une valise à ses côtés

Oooh, så kosmopolitiskt.

De senaste åren har väl Steve Strange haft det ganska tufft men man måste ändå beundra hans vilja att komma tillbaka: häromdan spelade Visage flera konserter i England tillsammans med Human League, Kim Wilde mfl.

2. Roxy music, ”A song for Europe” (1973)
Roxy måste man ju ha med på en sådan här lista. Först hade jag tänkt mig Bitter sweet (1974) från Country life. En stark kandidat. Här har vi ett parti på tyska, översatt av Constanze Karoli och Eveline Grünwald, som Ferry träffat på en semester i Portugal; de figurerar även på det omtalade omslaget.

Men det finns ett annat bra bud frÃ¥n Roxy. A song for Europe börjar med att den melankoliske Ferry sitter och surar vid ett kafébord. Notre Dame kastar en lÃ¥ng skugga, trots att ”the world is my oyster / It’s only a shell full of memories” osv. Ferry söker sin tillflykt i historien, han minns, det finns inget kvar i samtiden eller framtiden, det enda vi kan dela är det förflutna. Snyft, snyft. Det är bitterljuvt och kosmopolitiskt och följaktligen läge för den polyglotta popen i lÃ¥tens sista del. Och den kommer förstÃ¥s! Först en rejäl dos pratsjungen latin följt av franska. Sist av allt visslar han.

1. Kraftwerk. Stora delar av katalogen.
Kraftwerk sjunger på engelska, tyska, franska, spanska, ryska, japanska, italienska. De är de sanna polyglotta poparna.

Kraftwerk kommer från den politiskt medvetna och experimentella tyska 70-talsmusiken, där man gärna pratade om Karlheinz Stockhausen och spelade långa svepande stycken med syntar, gitarrer och bandekon. Folk var långhåriga. En gång i tiden hade även Ralf Hütter långt hår. Men sen klippte han sig. Han och Florian kom även på att om de klippte ner de 20 minuter långa friformiga låtarna till 3-4 minuter och stramade upp beatsen lite fick de en ny tids popmusik.

Men de behöll ett politiskt drag i sina texter. De har gjort musik om hur farligt det är med kärnkraft och hur staten och kapitalet kan övervaka oss med hjälp av datorer. De har tolkat den inhumana och robotaktiga tillvaron i det moderna yrkeslivet. Detta har de blandat upp med texter om hur kul det är med den nya tekniken, hur den moderna robotmänniskan ändå kan ha känslor och dansa, hur roligt det är att åka bil osv. Så deras politiska musik har varit mer subtil än slagordsmässig.

Och jag tror att den här politiska bakgrunden är en orsak till Kraftwerks användning av sÃ¥ mÃ¥nga olika sprÃ¥k. Det är därför det finns Electric café (edicion española), det är därför man kan lyssna pÃ¥ sÃ¥väl ”Les Mannequins” som ”Schaufenster Puppen” och ”Showroom dummies”. Istället för att stÃ¥ och säga rakt ut att engelsksprÃ¥kig popmusik är kulturimperialism, sÃ¥ spelade de in pÃ¥ engelska och släppte parallellt sin musik pÃ¥ andra europeiska sprÃ¥k. De sjöng lyriskt om den europeiska kontinentens kulturella rikedom. De är de sanna polyglottpoparna. Och man kan dansa till dem. De fÃ¥r förstaplatsen pÃ¥ listan.