Alf Rehn drar den intressanta parallellen mellan open source och den akademiska världen. Här tror jag han har helt rätt. Vetenskapen är, åtminstone i idealfallet, en gåvobaserad ekonomi där vi skänker bort vad vi har funnit så att andra kan bygga vidare på det. Ersättningen är inomvetenskaplig cred som i sin tur kan omvandlas till spaghetti, blöjor och annat livsnödvändigt via en komplicerad process. Att dela med sig av kunskapen är en av de hörnpelare för vetenskapen som Merton lanserade i sin CUDOS-modell för vetenskapen.
Men man kan börja undra över hur den akademiska gåvoekonomin egentligen fungerar. Många forskares vardag liknar säkerligen den idealtypiska situation som Alf Rehn beskriver i sin post. Sedan finns det sådana som är verksamma i andra miljöer där diverse sociala, ekonomiska och andra faktorer påverkar den vetenskapliga praktiken på ett sådant sätt att den styrs bort från de mertonska idealen. Jag vet för lite om det för att våga mig på några storskaliga utsagor (i stil med Gibbons mfl 1994), men jag misstänker att det inte fungerar så himla bra alla gånger.
Det vore intressant att på lite mer systematiskt vis se på den vetenskapliga praktiken utefter gåvobaserad ekonomi. En del har ju redan gjorts inom området. Robert Kohler skrev en mycket intressant bok, Lords of the fly: Drosophila genetics and the experimental life, om hur bananflugegentikernas arbete går till. Han följde bland annat flödet av bananflugburkar mellan laboratorier och diskuterade det i termer av en moralisk ekonomi.
Men mer går förstås göra inom området. Det låter som om man borde ta och bekanta sig med gåvoekonomiska studier för att se på vilket sätt det går att kombinera det med vetenskapshistoria och vetenskapssociologi och annan STS. Man kan ju börja med Alf Rehns avhandling. Och hur var det nu, har inte Maureen McKelvey skrivit om open source? Det bör kollas upp.