3G blir försenat. Bygglov, mastsamarbete, krav pÃ¥ täckning mm försvÃ¥rar utbyggnaden. ”De fyra operatörer som vann de svenska licenserna gjorde det genom att lova att nÃ¥ över 99 procent av befolkningen i slutet av 2003” skriver Sydsvenska dagbladet (30 maj). En aktör som Glesbygdsverket ingÃ¥r i ekvationen – det finns en politisk önskan om att fÃ¥ 3G till hela landet. Jan Cederwärn vid Glesbydsverket säger till SDS att Vodafone (som klagar över villkoren och vill skjuta pÃ¥ utbyggnaden) ju kan lämna tillbaka sitt tillstÃ¥nd om man inte klarar utfästelserna. Det finns alltsÃ¥ inget nät och det finns inga telefoner eller tjänster anpassade för 3G.
Samtidigt som detta utspelar sig på en mycket hög nivå, långt från användarnas önskemål, händer något underifrån. Allt fler skaffar sig wi-fi (802.11b) i sina laptops. Privatpersoner sätter upp små basstationer kopplade till privata adsl-abonnemang. Telia och andra operatörer bygger upp wi-fi på järnvägsstationer, hotell och flygplatser. I Stockholms innerstad kan man köpa flat rate wi-fi för ett par hundralappar i månaden.
PÃ¥ jobbet har vi sedan en tid tillbaka wi-fi. Det är hur smidigt som helst. (Och det har inte tillkommit tack vare Glesbygdsverket eller Post- och Telestyrelsen …) Jag skulle gärna betala nÃ¥gra hundralappar i mÃ¥naden för att kunna nÃ¥ ett wi-fi-nät i centrala Lund och andra tätorter. Att ha trÃ¥dlös nätacess i iBooken överallt – Ã¥tminstone i civiliserade trakter – känns liksom helt rätt. Däremot skulle jag knappast betala motsvarande summa för att kunna surfa med en telefon. Nu undrar jag om teleoperatörerna har nÃ¥got intresse av att erbjuda det jag är intresserad av? Jonas Birgersson? (TrÃ¥dlösbolaget…) Strunta i nationella politiska aktörer, jättedyra licenser osv – sätt upp wi-fi nät i städerna!
För en intressant aktivistgrupp i frÃ¥gan – se electrosmog.